Åh, vilken pärs! Men nu tycks det vara över. Viggo har sovit hela natten, ber om välling och vatten, svarar på bus, vill läsa favoritböckerna igen och kramas på riktigt med kraft, utan att bara bli ompysslad och buren! Men ett riktigt friskhetstecken kom i morse när jag tog fram havrefrasen och han överlycklig börjar prata med dem :) Han hade nog saknat dem!

Idag har världens finaste Viggo namnsdag! Viggo Erik Stig, vi älskar dig över allt annat!

Ha en fin dag!

För några dagar sedan fick vi veta att Viggo ska gå på Munkebo förskola. Det har tagit ett tag att få en plats, men det verkar vara mer regel än undantag (!). Samma sak med de önskemål av förskola man gör, tre stycken. Vi fick inget av dem! Heller inga en av de två privata förskolor vi sökte. Men jag hänger inte läpp (längre), det blir säkert hur bra som helst! Han kommer trivas och få nya kompisar! Han kommer få lära sig en massa nytt och utvecklas, få vara med om en massa roligt som bara förskolan kan erbjuda! Han kommer skratta, gråta, vara arg och utmattad. Han kommer komma hem med små alster som bara han vet vad de föreställer…För så gör förskolan - utvecklar barn till självständiga och oberoende personer med en bra start i livet!

Jag är väldigt förväntansfull och glad för min sons skull!

Det är inte klokt vad tiden går fort när man har barn! Var tog min lille Pipp vägen, som bara låg i min famn och flinade upp mot mig? Han som gärna låg och sprallade i babygymmet, satt i soffhörnet och lekte med sina spelande leksaker? Eller han som blev jätteledsen när jag skrattade, pojken som gick i gåstolen och hoppade runt på rumpan? Nu äter vår store pojke sin fil själv med sked, han går runt här hemma och läser, leker, myser med husdjuren och tittar på fåglarna i träden. Han vet vad han vill och "berättar" det gärna för sin omgivning. Han fortsätter följa med sina föräldrar på alla möjliga upptåg, lika lättsam och glad som tidigare! Han är killen som skaffar egna kompisar, leker med dem och älskar att kramas! Och han är såklart fortfarande vår älskade lille Pipp!

När man kan småsnaska?! De senaste dagarna har vår älskade son enbart ätit cornflakes till frukost (utan någon fil eller naturell yoghurt till)! Han ratar gröt, fil/yoghurt, smörgås med diverse pålägg…Provade räkost idag, vill minnas att förskolebarnen älskade det. Nix! Kan det ha att göra med vällingen runt 05- snåret?! Sova till 06.30 eller äta frukost kl 08.00 that's the question? :)

Alla föräldrar tycker nog att tiden går fort, oftast för fort! Jag är en av dem! Det märks inte alltid, men det är de små detaljerna i vardagen som gör en påmind… Hos oss visar sig det genom att Viggo har blivit så stor och självgående på nåt sätt! Han föredrar att gå framför att hoppa på rumpan, han är självutnämnd våtservettsservitör till den som byter blöja, han äter själv med gaffel (med blandat resultat, hihi), han kommer med små egna lösningar på problem såsom att vända på bultbrädan för att trycka ner bultarna igen! Inget vi visat honom! Men den största förändringen kom i helgen…Han vilar inte på förmiddagen längre alternativt bara en gång om dagen!!!!! Idag vaknade han 06.30 och somnade för vila alldeles nyss...6 timmar har han aldrig varit vaken på dagen tidigare! Min stora gosse :) Fy bubblan vad vi älskar dig, fina pojken!

Tilde, Viggos kompis, fyller 1 år idag och efter lunch var vi bjudna på lek och fika hos henne! Det var en mycket mysig stund! Barnen lekte fint och vi mammor fick en mysig stund! God fika till både oss och de små :)

När vi kom hem var det rakt i bingen för oss båda, men efter 45 minuter vaknade Viggo jätteledsen och var sedan otröstlig! Han ville inte mysa, inte läsa, inte leka, inte äta, inte vila mer…Till sist fick denna mamma kompromissa…turkisk yoghurt med mosad banan till kvällsmat :S Och det gick ner! Därefter kunde jag snabbt laga lite till mig själv, bada killen och nu sitter vi i ny pyjamas och läser i soffan! Tack Lena för den väldigt fina och gosiga presenten :)

Emellanåt tittar vi upp i taket, pekar och säger "dä". Det är inte panelen, oljelampan och inte ens ballongerna vi ska titta på utan de två sladdarna som sitter uppstuckna i taket i väntan på ett lock! Ja, jag säger då det! Detaljer is da shit :)

Viggo har alltid sovit bra, både på natten och dagen. Sömnen har ibland störst av förkylning, feber och framför allt tänder! Då har han sovit oroligt, vaknat lätt och varit klurig att somna om utan välling (på natten). Men yttre förändringar har han alltid klarat av (peppar peppar!), som till exempel; lämna vaggan för spjälsängen, flytta in till eget rum, vila i vagnen precis överallt, sova i resesängen vart vi än varit, somna i bilen, överge vagnen på dagen för spjälsängen för att det inte gick att vända sig i vagnen :) Vi har alltid kunnat somna honom borta, ta upp honom och köra hem för att sen fortsätta sova hemma!

Nu till det som givetvis varit mindre bra/lätt med sömnen…Vi har de senaste månaderna lagt en massa tid på att somna honom! Det har tagit mellan 20-45 minuter, minst 3 gånger om dagen!!!! Det säger sig själv att ingen orkar med det i längden! Martin var den som först sa att vi måste förändra! Men hur? När mina föräldrar passade Viggo över natten sa mamma dagen efter att hon lagt Viggo, gått ut och han somnade, eftersom "Jag tror att jag störde honom när jag satt där". Hmm…är det det vi gör, stör honom?!

Så vi bestämde oss för den omtalade, populära, väl ifrågasatta och något hjärtskärande nattningsmetoden "5 minutersmetoden". Jag läste inte så mycket om den, utan vi pratade om hur vi tyckte vi ville göra! Förra tisdagen började vi på kvällen...Jag la honom, klappade honom på kinden, sa god natt och att jag älskar honom, med ögonkontakt hela tiden! Sedan gick jag ut…

Första två nätterna tog det 15 minuter, han var ledsen men inte hysterisk. Jag gick in efter 5 minuter, stoppade in nappen och la honom ner utan att säga något till honom! Vid torsdagens förmiddagsvila sa han inte ett knyst och jag behövde inte gå in, och där är vi nu!!!! Det är alldeles underbart! Han somnar själv, sover hela natten och vaknar glad! Vi upplever också att han sedan dess visar på ett tydligt sätt att han är trött. Han tar napp, snutte, gnäller lite och när vi närmar oss trappan upp sträcker han sig mot den och väl uppe på hans rum slänger han sig mot sängen och vill knappt bli klappad på kinden! Vilken förändring va?! :) Givetvis med undantag för när vi är borta, han märker att det är ett nytt ställe, så då gnäller han lite innan han somnar!

Vi får se hur det går nästa gång de förbaskade kindtänderna vill titta ut, men just nu njuter vi!

Trots lite feber och en snorig näsa igår ville Viggo läsa alla sina böcker i ett svep! Mysig avslutning på en riktig mysdag! De flesta böcker vill Viggo bara bläddra i, titta på bilderna, vända boken upp och ner och ställa tillbaka i hyllan. Men det finns en extra fin bok, som han lyssnar på under full koncentration! Det är också den som är mest vältuggad i hörnen :) En Wille-bok från Goboken!

Denna vecka har mormor och morfar semester vilket innebär en massa mys! Idag ska vi åka en sväng till Lund.

Precis innan vällingen igår lekte Viggo med sin "sittbil" på golvet i köket och jag plockade undan efter ett bröd jag bakat. Allt är frid och fröjd tills Viggo lägger upp ett jättevrål! Ganska snabbt inser jag att det inte handlar om frustration över att inte kunna komma upp på bilen....utan att en geting sitter på hans högra långfinger!!!!! Jadå, den stack och jag skrek i högan sky! Han var otröstlig och mamman orolig! Superorolig! Martin körde snabbt bort till Dan och Johanna (Johanna är sjuksköterska och de har en flicka på drygt 2). Han kom hem med hela deras förråd av salvor! Ringblomsalvan var det som hjälpte!!!

Usch och hujeda mej vad jag hade ont i mitt mammahjärta! Vinsten är ju dock att vi nu vet att han inte är allergisk! Lite orolig natt förstås och ett uppvaknande kl 06.30. När hände det senast?!?! Men efter lite välling och mys sover han igen (och fortfarande!!!) :) Jag får väl ta mig upp och göra mig redo för dagens äventyr!

Säger hej till alla han ser, ställer sig upp i sängen och mot soffbordet, äter leverpastejmackan med kanter och allt, lutar huvudet bakåt när vi sköljer ur schampot, klättrar ur vagnen, går stadigt när vi håller honom i händerna, bjuder på mat som han håller i handen, tycker om att öva "tack-var så god". Det händer mycket nu!! <3


Bild hittad på google...